Porr, fåglar, tjejsnack och män.

Imorgon har komedin Zack and Miri Make a Porno premiär i staterna.
Trailer:

Zack and Miri make a porno from Auston Bunsen on Vimeo.

Det kan verka som en vanlig komedi med Seth Rogen och Elizabeth Banks, men det som gör mig så otroligt pepp på denna är att det är Kevin Smith som står bakom, han ansvarar både för manus och för regi. Smith är en av mina favoriter och är enligt mig, tillsammans med Tarantino mästaren av dialoger i Hollywood. På sitt bälte har han de två Clerks-filmerna, som uppnått kultstatus, Dogma, Chasing Amy och Jay and Silent Bob Strikes Back (Smith spelar själv Silent Bob). I Zack and Miri har han en fantastisk rollista med etablerade och stigande skådisar, samt folk från hans tidigare filmer. Filmen har fått ett gott mottagande på festivaler och är fett hypad. Originalpostern godkändes inte av MPAA, de tyckte att den var för snuskig. Då fick de göra en ny poster, med streckgubbar som ändå blivit "bannad" lite här och där i USA, vilket inte på något sätt skadat hypen. Anywho, även om det känns lite trist att Seth Rogen är med i varenda roliga film som görs nuförtin så kommer Zack and Miri att göra succé, det är jag övertygad om. Den handlar ju om porr, typ.

De som haft turen att umgås med mig den senaste tiden har säkert hört mig pladdra om Girl Talk.
 
Detta är absolut ingen officiell video, utan lite klipp av videos från de låtarna Girl Talk samplar.
Och som han samplar sen! Han kallas "a walking lawsuit". Killen är minst sagt excentrisk, men han kan sina grejer!  Feed the Animals heter senaste plattan, som är helt fantastisk. Perfekt till förfest.

En annan film som ni borde se er om efter är Birds of America. Har ingen koll på dess Sverigestatus men den finns på piratbukten för den som är intresserad. En dramakomedi om en dysfunktionell familj med Matthew Perry i huvudrollen verkar inte särskilt spännande, men jag blev väldigt gott överraskad. Lite katharsis faktiskt. Det är inte en komedi där man skrattar röven av sig hela tiden men som är komisk rakt igenom. Sen har de Ben Foster, som ofta spelat galna karaktärer, i rollen som den mentalsjuke brodern. Filmen är en sann "dark horse". Direkt efter att jag sett den bestämde jag mig för att se om den om någon månad.

Gillar du bra musik? lyssna då på Man Man, ett riktigt bra band som experimenterar med flera olika instrument och annat som låter. Det är svårt att välja ut en låt att slänga upp här, för det är hela plattan som är bra! Det blev det första spåret helt enkelt.
 
Tyvärr så ligger Pitchfork Medias tv-sida nere just nu, så jag kan inte visa några fina klipp därifran, där bandet sätter sig i en taxi och spelar en låt när den kör runt lite och flera godbitar. Det är mer eller mindre omöjligt att placera dem i en genre, men jag kan väl kalla det indie? Nästan allt kan väl kallas indie eller hur funkar det? Kolla in dem på myspace och lyssna på skivan "Rabbit Habbits", "Doo Right" är mitt favoritspår, men det representerar inte bandet så bra, därför blev det Mister Jung Stuffed ni fick skåda istället.

 Edit: Pitchfork TV är uppe igen, men det funkar visst inte att köra en "embed" i bloggen, så då blir det länk istället. I klippet följer Pitchfork Man Man runt i Philly när de spelar in Rabbit Habbits.

You stay classy, San Diego. I'm Dr. Hannes Modig

Oscarpepp i mörkret

Hallå! Då var det dags för mitt första inlägg på denna blogg som Dr Hannes ska ha en hel del kredd för som initiativtagare. Förhoppningsvis kommer det hela bli skoj för alla!

Snart börjar november, en månad som de flesta förknippar med kasst väder, inga egentliga händelser eller CTF-November, vilket är en ytterst dålig bana på Unreal Tournament. Men i allt detta mörker är det lätt att glömma ljuspunkterna som också finns. Man får inte glömma att det är under dessa sista månaderna på året som de flesta filmer med Oscar-potential släpps, för att få rätt mängd buzz etc. inför galan som äger rum den 22 februari. Av förra årets 5 filmer som var nominerade till "Bästa film" släpptes samtliga i september eller senare, och No Country for Old Men som kom att vinna kategorin släpptes just i november. Bland de filmer som kan bli aktuella för Oscars så finns det ett par stycken som jag känner mig extra peppad inför.

The Curious Case of Benjamin Button handlar om en man som föds gammal och sen åldras baklänges. Berättelsen följer mannen och de konsekvenser hans udda symtom leder till. Filmen är baserad på en novell från 1922 av F. Scott Fitzgerald. Förutom att handlingen låter spännade är skådespelarlistan inte dum den heller. Brad Pitt, Cate Blanchett och Tilda Swinton är alla namn som skapar hype och som återfinns i filmen. De båda kvinnorna har redan var sin Oscar-statyett, båda för bästa kvinnliga biroll. Om man sedan tittar till regissören så blir det hela extra intressant för det är ingen mindre än David Fincher som regisserar kalaset. David Fincher och Brad Pitt har tidigare arbetat tillsammans två gånger, i Fight Club och i Seven (eller Se7en som man kan skriva om man vill vara spejsig), och håller denna trend i sig så kan man vänta sig något riktigt schysst här! Av att döma av trailern verkar filmen inte dum och makeup-avdelningen har gjort ett stabilt jobb med att få Brad Pitt att baklänges åldras 50 år.

The Wrestler är en annan spännade film. Den handlar om en wrestler som drabbas av en hjärtattack och tvingas sluta men som inte kan motstå att efter ett uppehåll gå en till match mot hans gamla rival även om det kan kosta honom hans liv. Detta samtidigt som han har en del familjeproblem att deala med. Även om handlingen här inte är speciellt insugande så räcker det faktum att filmen har fått bra kritik på de festivaler där den släppts och framför allt det faktum att Darren Aronofsky regisserat rullen. Aronofsky är i min mening en av dagens absolut bästa regissörer och har gjort tre mer kända filmer tidigare: Pi, Requiem for a Dream och The Fountain. Pi innehåller några oerhört välgjorda scener, Requiem for a Dream erbjuder topprestationer både skådespelar- och klippmässigt och The Fountain är bland de visuellt och handlingsmässigt vackraste filmer jag sett. Darren har i denna film dessutom, precis som i de tidigare filmerna, en man vid sin sida som heter Clint Mansell. Mansell har gjort oerhört bra filmmusik tidigare, The Fountains soundtrack är kanske det bästa jag hört och spåret "Lux Aeterna" från Requiem for a Dream har blivit semilegendariskt och dyker upp i alla möjliga sammanhang. Så man kan i alla fall vänta sig en fest för ögon och öron även om handlingen inte låter så lockande.

Dessa båda filmer kommer dock inte att lysa upp novembermörkret eftersom ingen av filmerna har stor premiär före julafton.. Men än ska man inte ge upp hoppet. En skådespelare som är med i The Wrestler är Judah Friedlander. Och tänker man på Judah Friedlander så kan man inte annat än hålla med Dr Hannes i hans föregående analys. 30 rock har preimär på fredag! Fantabulous!

Farbror Pålsson

Sur Fresh Alot

the Cool Kids är en jävligt bra hiphop-duo. Kolla in dem. De kör på sann old school hiphop, de försöker låta och klär sig som man gjorde sent 80- tidigt 90-tal. Nu har en liknande, kanske lite skojigare grupp tittat fram, Retro Kidz, med låten New Era som flaggskepp.





Såg att det finns reklam för en ny svensk film på bloggen, Låt den rätte komma in. Jag har läst boken och den var galet bra. Jag gillar inte vampyrer, skräck eller svensk film i stort, men denna är jag ganska säker på att den kommer vara något att se! Ska man (med Ping pong kingen) få två bra svenska filmer på ett år? det låter ju nästan otroligt!

Om du tycker om att lyssna på bra musik borde du kolla in Babian! Band från malmö som spelar minst sagt energiskt och kul! Hitta dem på  myspace eller deras hemsida

I fredags såg jag en skitrolig film, verkligen askul var den. Pineapple Express. Såklart ligger Judd Apatow bakom, mannen som har ett finger med i varenda roliga film som gjorts på senaste tiden. Filmen handlar lite om gräs och grejer med Seth Rogen, James Franco och Danny McBride i rollerna. Se den.

Se också till att lyssna på Gym Class Heroes nya, The Quilt, som faktiskt är bra. Speciellt Like Father, Like Son som är kanon.

Ikväll ska jag äntligen börja läsa The brief wonderous life of Oscar Wao av Junot Díaz, som fick en pulitzer för just den boken, så den kommer säkert att vara fet som fan! Annars blir jag förstörd.

På fredag börjar 30 Rock! Bodacious!

Edit: Jag Glömde helt bort den nya filmen, Maria Larssons Eviga Ögonblick som en lovande svensk film 08. Persbrant har hyllats i USA och det är inte omöjligt att detta blir språngbrädan in i amerikat för silverräven.

Dr. Hannes Modig


Okkervil River

Jag skrev precis en helt fantastisk text om konserten, som jag kom hem från för ett litet tag sen, men den försvann tyvärr. Nu är jag arg, men får skriva en ännu bättre.

Det började med att den lysande frontfiguren Will Sheff, kommer in ensam och spelar en låt solo. Sedan smyger resten av bandmedlemmarna in på scenen och de går utan avbrott in i nästa låt. Snyggt. Hela spelningen gick de över i nästa låt nästan direkt, bara när det skulle bytas instrument eller när Sheff hade problem med sin gitarrpedal fanns det tid för snack, inte särskilt mycket då heller. De spelade fortare än på platta, några fler beats per minut.
Jag hade innan funderat en del över hur de skulle göra en del grejer live som finns på skiva, men det visade sig inte ens vara ett problem. Sexmannabandet bytte instrument friskt och hade två på synth. Gitarristen, en tjej vars namn jag inte lyckats ta reda på, spelade även fiol, banjo och ett till instument som jag inte vet vad det heter, en sorts horisental gitarr där man drar ett kort metallrör över strängarna. Jag associerar detta instrument till Beach Boys - Good  Vibrations, men jag tror faktiskt att de använde ett ännu konstigare instrument där, en theremin.
20081029_002443_988271

2008-10-28 - Okkervil River @ Mejeriet. FOTO: Ludvig Holtenäs/ROCKFOTO
Will Sheff, Med trummisen som helt stal showen i bakgrunden. Kalaskille den där.

 Som extranummer chockade de mig ordentligt. Sheff förklarade tydligt att det inte på något sätt var ironiskt eller var någon sorts "guilty pleasure". Det var denna låt han sett fram emot att spela under hela konserten och de bara skulle spela den i Sverige. Det var ABBA.

Bäst: Our Life is not a Movie or Maybe, rankad som 07s 36e bästa låt av Pitchfork Media, den var ännu bättre ikväll.

Sämst: Unless It's Kicks, min favoritlåt av Okkervil River, men jag gillade den inte nu. Kanske är det för att jag lyssnat så pass mycket på den och är van vid att höra den på ett specifikt sätt, eller kanske är det att de misslyckades med att framföra den bra.


Nu sitter jag och lyssnar på Hemlighet av lundabandet Gaby and the Guns. Slänger in den här.

Gaby and the Guns - Hemlighet from Olof Werngren on Vimeo.

Hemlighet är från deras nya EP som finns ute, köp den på esposito där jag tror att gitarristen jobbar, annars finns den på We Love Music och Ting i Lund eller på Rundgång i Malmö.

Edit: Slide Guitar heter visst det mystiska instrumentet.

Dr. Hannes Modig

Gå!

Hejsan! vi startade denna bloggen precis och jag, som initiativtagaren har, eller kanske tar äran att skriva det första inlägget. vi är några kids från Lund som gillar film och grejs. vi kommer att skriva inlägg om lite vad vi vill, troligtvis mycket film och musik. denna blogg är inte till för några personliga berättelser om vardagen och sånt krapp, utan är ett medium där vi kan dela vårt tycke och tips om media. imorgon ska jag på konsert, de fantastiska Okkervil River spelar på mejeriet, det kommer ett inlägg om det. just nu finns det massor jag vill skriva och tipsa om, men det finns gott om tid för det senare. nu ska jag försöka klura ut hur man får den här skiten att se snygg ut.

Dr. Hannes Modig

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0