OST
OST, eller Official Sound Track som det kan stå för, är ett fenomen som jag fann mig själv funderandes över. Vissa soundtracks spelas aldrig i filmen utan bara i trailers eller credits, senaste exemplet är Bruce Springsteens The Wrestler i filmen med samma namn, som spelas under just trailer och i credits. Vissa soundtrack kan var extremt kopplade till en speciell låt eller en speciell scen, som Berlins Take my breath away i Top Gun, som för många heter "top gun-låten" eller Up where we belong av Joe Cocker som för evigt kommer att driva tankarna till An officer and a gentleman när Richard Gere bär iväg sin flicka.
Ett av de mer uppskattade soundtracken från senare år är Zach Braffs (J.D. i Scrubs) Garden state, som har en riktig mysig mix av musik med mycket indie. Tyvärr gör detta soundtrack sig bäst på CD, för i filmen, även om det är en av mina favoritfilmer, så kommer det inte riktigt till sin rätt. Musik används ofta i film för att förstärka en scen, agerar som emotionell kompass eller komma med egna budskap genom texten. I Garden state känns ofta musiken malplacerad och man märker att Braff ibland slängt in musik som han gillar istället för att låten erbjuder något till fillmen. Ofta märker man att ett soundtrack fungerar precis tvärt om. Man gillar låtarna som fan i filmen, men när man lyssnar igenom dem på skiva fungerar det inte lika bra. Ett bra exempel är The Wackness, som i filmen har helt fantastiskt bra musik som verkligen förstärker känslan av ett New York anno 94 och direkt skapar tanken om att detta måste man få tag i. Men väl hemma upptäcker man att det är helt ok, men inte mer, denna musik som man nyss höjt till skyarna känns nu alldaglig. Men visst har just The Wackness OST absolut guldklimpar med en riktigt fet samling musiker som tyvärr totalt sett inte kommer upp i den standard man kan tro tillsammans, men låtar värda att belysa är bla KRS-One - I can't wake up, Biz Markie - Just a Friend och Reakwon feat. Ghostface Killah - Heaven & Hell. För övrigt kommer Ghostface till Mejeriet den 26e Maj, var där eller var sär.
Jag såg nyligen om Hot Rod, denna genialiska komedi som har ett fantastiskt soundtrack. Mycket Europe finns, men också låtar som man känner igen men inte riktigt vet varifrån.
Cutting Crew - (I Just) Died In Your Arms Tonight
Var har jag hört denna? När är den gjord? Varför rör frontfiguren aldrig gitarren han bär runt på?
Det enda jag kan besvara är att den gjordes 1986. Jag gillar motvilligt låten (videon är ju helt fruktansvärd) men jag uppskattar 80-talsrock eller gubbrock ganska mycket.
John Farnham - You're The Voice
Hoppa gärna fram till 1.10, då låten börjar komma igång men missa inte Rambo vid 2.30! Den här låten är inte särskilt bra egentligen, det vet jag, men fan alltså den fastnar ordentligt i huvudet och scenen den används i Hot Rod är glorious. Även denna är från 86.
Men det som gör Hot Rods OST så trevligt är att filmen avspeglas väl, dialogklipp och annat gött från filmen finns med. Det har också en musikalisk räckvidd som gör att det blir kul att lyssna på. Bara faktumet att de spelar Europe (eller mycket liknande musik) titt som tätt är skitkul. Cherokee är faktiskt bra men Danger on the track är bara ett fräckt intro.
Jag känner mig som en skit om jag pratar om soundtracks utan att nämna Ennio Morricone som är kungen inom detta område. Mannen som vägrar flytta från Rom till Hollywood trots flertalet absurt generösa erbjudanden från filmbolag står bla för det kanske mest ikoniska soundtracket någonsin. Enligt IMDB har han komponerat musik till 490 filmer, men framförallt komponerade han den ökända musiken till The good the bad and the ugly, och därmed trudelutten till en hel genre. Nuff said.
Dr. Hannes Modig
Ett av de mer uppskattade soundtracken från senare år är Zach Braffs (J.D. i Scrubs) Garden state, som har en riktig mysig mix av musik med mycket indie. Tyvärr gör detta soundtrack sig bäst på CD, för i filmen, även om det är en av mina favoritfilmer, så kommer det inte riktigt till sin rätt. Musik används ofta i film för att förstärka en scen, agerar som emotionell kompass eller komma med egna budskap genom texten. I Garden state känns ofta musiken malplacerad och man märker att Braff ibland slängt in musik som han gillar istället för att låten erbjuder något till fillmen. Ofta märker man att ett soundtrack fungerar precis tvärt om. Man gillar låtarna som fan i filmen, men när man lyssnar igenom dem på skiva fungerar det inte lika bra. Ett bra exempel är The Wackness, som i filmen har helt fantastiskt bra musik som verkligen förstärker känslan av ett New York anno 94 och direkt skapar tanken om att detta måste man få tag i. Men väl hemma upptäcker man att det är helt ok, men inte mer, denna musik som man nyss höjt till skyarna känns nu alldaglig. Men visst har just The Wackness OST absolut guldklimpar med en riktigt fet samling musiker som tyvärr totalt sett inte kommer upp i den standard man kan tro tillsammans, men låtar värda att belysa är bla KRS-One - I can't wake up, Biz Markie - Just a Friend och Reakwon feat. Ghostface Killah - Heaven & Hell. För övrigt kommer Ghostface till Mejeriet den 26e Maj, var där eller var sär.
Jag såg nyligen om Hot Rod, denna genialiska komedi som har ett fantastiskt soundtrack. Mycket Europe finns, men också låtar som man känner igen men inte riktigt vet varifrån.
Cutting Crew - (I Just) Died In Your Arms Tonight
Var har jag hört denna? När är den gjord? Varför rör frontfiguren aldrig gitarren han bär runt på?
Det enda jag kan besvara är att den gjordes 1986. Jag gillar motvilligt låten (videon är ju helt fruktansvärd) men jag uppskattar 80-talsrock eller gubbrock ganska mycket.
John Farnham - You're The Voice
Hoppa gärna fram till 1.10, då låten börjar komma igång men missa inte Rambo vid 2.30! Den här låten är inte särskilt bra egentligen, det vet jag, men fan alltså den fastnar ordentligt i huvudet och scenen den används i Hot Rod är glorious. Även denna är från 86.
Men det som gör Hot Rods OST så trevligt är att filmen avspeglas väl, dialogklipp och annat gött från filmen finns med. Det har också en musikalisk räckvidd som gör att det blir kul att lyssna på. Bara faktumet att de spelar Europe (eller mycket liknande musik) titt som tätt är skitkul. Cherokee är faktiskt bra men Danger on the track är bara ett fräckt intro.
Jag känner mig som en skit om jag pratar om soundtracks utan att nämna Ennio Morricone som är kungen inom detta område. Mannen som vägrar flytta från Rom till Hollywood trots flertalet absurt generösa erbjudanden från filmbolag står bla för det kanske mest ikoniska soundtracket någonsin. Enligt IMDB har han komponerat musik till 490 filmer, men framförallt komponerade han den ökända musiken till The good the bad and the ugly, och därmed trudelutten till en hel genre. Nuff said.
Dr. Hannes Modig
Kommentarer
Postat av: Petter
Tycker du har glömt den bästa OST på 2000-talet, Into the Wild av Eddie Vedder! Precis som du älskar jag ju Garden State, och precis som den filmen tycker jag att Into the Wild gör sig bättre på CD än musik i filmen, men dock bättre än G.S.
Inga kommentarer?
Trackback
